Prioritera kollektivtrafiken!

Nedanstående är en motion som lämnats in av en grupp Gröna Liberaler till Folkpartiets i Stockholms län förbundsårsmöte 2012.
Folkpartiet måste prioritera och satsa mycket hårdare på kollektivtrafikens utveckling - för klimatets, hållbarhetens och kommande generationers skull!

Utsläppen av klimatgaser i världen ökar och nådde 2010 den högsta nivån någonsin. Med rådande förhållanden finns hittills inga tecken på att sambandet mellan materiell tillväxt och negativ klimat- och miljöpåverkan är brutet. Med ökande världsbefolkning, redan intecknade klimatförsämringar och legitima krav på ökad välfärd i stora delar av världen kommer denna ekvation att bli allt mer svårlöst. Sverige och Stockholms län är inte oberoende av denna utveckling och har som rik storstadsregion en särskild plikt att möta dessa utmaningar. Folkpartiet som förnufts- och värderingsbaserat parti bör inta en offensiv roll i detta avseende. Kollektivtrafikens utveckling och konkurrenskraft har en stor betydelse för en hållbar framtid.

Landstingets styrande allians (med Folkpartiet) har antagit ett miljöpolitiskt program där målet för kollektivtrafiken är att andelen ”skall öka” (!!). Det är en alldeles för låg ambitionsnivå och kommer inte att leda till de utsläppsminskningsmål som är uppställda – än mindre till vad som verkligen krävs. Det finns ingen myndighet eller forskningsinstitution som tror att utsläppen från länets trafik kommer att minska under de kommande 20 åren med nu kända planer och utvecklingstendenser.

De kollektivtrafikandelar som oftast refereras är andelen påbörjade resor. Med detta mått har kollektivtrafiken i dag 35 % mot biltrafikens 65 %. Detta är en minskning från 37/63 som gällde 2006 (källa SL). Eftersom detta mätsätt jämställer en tunnelbanetur mellan Hötorget och Rådmansgatan med en bilists resa mellan Nynäshamn och Norrtälje beskriver dessa siffror inte alls resmönstrets miljö- och klimatpåverkan. Det mer relevanta mätetalet personkilometer ger andelarna för kollektivtrafiken resp. bilen 29/71! Om man lägger till det faktum att kollektivresan i genomsnitt är mer energieffektiv och har lägre andel fossilt bränsle framstår bilresandets klimatpåverkan i förhållande till kollektivtrafiken som ännu mycket större. I det ljuset är den oprecisa ambitionen om ökad kollektivandel inte imponerande.

Vi förespråkar en mycket mer aktiv trafikpolitik med mål och åtgärder som leder till den minskade miljöpåverkan alla säger sig förespråka. Det innebär ökade satsningar, ekonomiska styrmedel och ökad helhetssyn i plan- och trafikarbetet. Bl.a. måste all nybyggnation grundas på minskat resbehov och ökad tillgång till effektiv kollektivtrafik. För att säkerställa ökade resurser bör skattefinansieringsgraden ökas. Tillskottet skall gå till utbyggnad, kapacitetshöjning och annan förbättring av kollektivtrafikens konkurrenskraft.

Yrkanden

Vi yrkar att Folkpartiet i Stockholms län skall verka för:

• Att kollektivtrafikandelen (av kollektiv + personbil) i första hand ska mätas och målsättas som andel av totala antalet personkilometer i.st.f. antalet resor

• Att kollektivtrafikandelen med ovanstående mätsätt ska öka från 29 % 2010 till 35 % 2015, 50 % 2020 och minst 60 % till 2030

• Att finansieringsmodellen för SL successivt under en flerårsperiod ska ändras från 50/50 skatte-/biljettintäktsbaserat till en högre skattefinansieringsgrad – exempelvis 60/40 med bibehållen, men inflationsjusterad biljettprisnivå. Detta skulle tillföra kollektivtrafiken ca 4 miljarder per år – en ökning med ca 25 % (motsvarande ca 0,65 skattekrona)

• Att biltulls-/trängselskattsystemet ska utvidgas och avgiftshöjas kontinuerligt i samma takt som kollektivtrafiken förbättras. De nya intäkterna ska gå till drift och investeringar i kollektivtrafiken utöver finansieringen från skatt och biljettintäkter

• Att utvecklandet av Stockholms läns kollektivtrafik ska ske i ett helhetsperspektiv där det överordnade målet är avskaffande av beroendet av egen bil i vardagslivet genom ökad tillgänglighet och attraktivitet i kollektivtrafiken

• Att helheten ska byggas på objektiv analys av alla transportmedel – järnväg, spårväg, tunnelbana, traditionell buss, trådbuss och spårbil. SL ska uppmanas till visionärt och kreativt tänkande och låsning till vissa transportmedel undvikas

• Att nybyggnation och annan markexploatering i regionen ska underställas kravet att 60 % av persontransportarbetet skall vara kollektivt redan under inflyttningsfasen av projekten

Så här ökas kollektivtrafiken till Arlanda

I DN 27/12 beskrivs resor till och från Arlanda. Slutsatsen är att kollektivtrafikandelen - särskilt den spårbundna – måste öka. Artikeln fokuserar på flygresenärerna, men kom ihåg att arbetsresor till/från Arlandaområdet väger nästan lika tungt. Även för dessa är bil det dominerande färdsättet och kollektivtrafiken har extra svårt att konkurrera då resmålet ofta inte är terminalerna.

En del är på gång – t.ex. den planerade SL-pendeln från söder om Stockholm via Arlanda till Uppsala -, men det fordras ett helhetsgrepp för att kollektivtrafiken skall ”vinna”. Här några byggstenar:

1. Snabba på planerna på förlängning av Roslagsbanan till Arlanda.

2. Accelerera projektet med ett spårbilssystem som täcker hela Arlandaområdet, Märsta station, centrum och centrala bostadsområden (+ ev. förlängning mot Upplands Väsbys planerade spårbilssystem).

3. Etablera ny bytespunkt i södra Arlandaområdet där nya pendeln, Roslagsbanan och spårbilssystemet möts.

4. Se till att vanliga SL-kort gäller utan tillägg för ovanstående möjligheter

5. Förhandla bort den extra avgift som gäller för tågresenärer till/från Arlanda så att Arlanda C blir en verklig järnvägsknytpunkt med fjärrtåg från både norr, söder och väster så tåget blir en effektiv ”matare” till långa flyglinjer och konkurrent till korta.

6. Delfinansiera med beslut om biltullar till hela Arlandaområdet. Genomför stegvis i takt med de nya kollektivtrafikmöjligheterna.

Ovanstående innebär investeringar och driftskostnader. Förutom intäkter från biltullar och ökade biljettintäkter måste dock staten, landstinget, kommunen, Swedavia och m.fl. vara beredda att satsa om man menar allvar med att Arlanda skall vara en internationell storflygplats, att Arlanda/Märsta skall utvecklas till en hållbar regional kärna och regionens klimatpåverkan skall minska.