Höj och sänk momsen!!

• 12 % moms på godis, oxfilé, hummer, folköl, fettbemängd färdigmat m.fl. onyttigheter, men 25 % på blöjor, tvättmedel, barnkläder!
• 25 % moms på mat i restaurang, men 12 % om man tar ut den utanför dörren!
• 6 % moms på porrtidningar och Hänt i Veckan, men 25 % på cd med Beethovens symfonier eller en dvd med kulturfilm!

Vårt momssystem är fullt av paradoxala effekter och svårförståeliga gränsdragningar. Dessutom medför den differentierade momsen ett komplicerat administrativt system och improduktiva merkostnader för både näringsidkare och myndigheter – för att inte tala om möjligheterna till fusk. Avsikten med systemet har uppenbarligen varit att gynna vissa verksamheter och belasta andra. Ovanstående exempel visar på hur godtyckligt detta kan slå. Det är lätt att beräkna vilken effekt en enhetlig moms skulle få i olika befolkningsgrupper. Om t.ex. barnfamiljer skulle påverkas ekonomiskt negativt, vilket sannolikt inte är fallet, kan detta lätt justeras med en ökning av barnbidraget. Den låga matmomsen ansågs hjälpa barnfamiljer som har en hög livsmedelsandel i sina utgifter, men varför skall skattesystemet förmyndaraktigt styra medborgarnas konsumtion, framför allt inte då styrningen kan innebära godis i st.f. barnkläder? Nej, sanningen står nog att finna i den politiska populism som budskapet ”sänkt matmoms” innebar. Det innebar egentligen en dold subvention till jordbruket. En svårare fråga är hur den avsedda subventionen till viss kulturverksamhet skall lösas. Den nuvarande momsreduktionen slår dock alldeles för brett och godtyckligt och gynnar verksamheter som borde leva på marknadens villkor. En ny, enhetlig moms skulle bli signifikant lägre än nuvarande 25 %. Målet kan vara att dra in samma belopp till statskassan + ökat kulturstöd + ev. ökning av barnbidraget. Den enda vettiga differentieringen av momsen vore en sänkt tjänstemoms som del av en skatteväxling från skatt på arbete till skatt på resursförbrukning. Om en sådan sänkning skulle finansieras med ökad varumoms och/eller ökade energi-och koldioxidskatter behöver utredas inom ramen för en målmedveten skatteväxlingspolitik.