Är köttet boven? …eller bara biffen? …och i så fall vilken biff?

I Land Lantbruk, i DN och på andra håll diskuteras köttets roll för klimatet och den globala resursförbrukningen. Oftast är det utsläppen av växthusgaser som jämförs, men det är viktigt att komma ihåg att det också handlar om möjligheten att föda en växande världsbefolkning när peak oil, vattenbrist och andra redan intecknade klimateffekter slår till.

I det perspektivet är det ett faktum att köttproduktion – och i synnerhet nötköttsproduktion – kräver mångdubbelt större insatser av mark, vatten, gödning, energi än motsvarande vegetariska produkter. Ibland rör det sig om en 10-falt större förbrukning per näringsenhet i födan.

Mot detta perspektiv uppmålas ofta en bild av den idisslande kossan som går och håller landskapet öppet och som omvandlar näringen i gräs till människoföda. Detta är en viktig och omistlig del av djurhållningen – som måste bevaras -, men den står tyvärr för en tämligen liten del av den totala köttproduktionen. Den dominerande delen – framförallt av den globala ökningen – är baserad på storskalig köttdjursdrift med potentiell människoföda som främsta foderkälla och inte sällan förknippad med oacceptabel förstörelse av regnskog och annan skogsareal.

Någon kanske tror att detta inte påverkas av våra svenska matvanor, men den stora och ökande köttkonsumtionen i Sverige bidrar också till att bringa världen närmare en reell livsmedelskris. I runda tal hälften av allt vårt livsmedel importeras. Det gäller också köttet som i huvudsak är producerat på det resurskrävande sätt som beskrivs ovan. Även den inhemska köttproduktionen är till största delen baserad på foder från åkrar. Upp mot 2/3 av den svenska åkermarken går åt till djurfoder.

I detta ljus vore det välgörande med en sansad diskussion om hur ett samhälle skall agera för att bidra till en uthållig värld. ”Köttfria” dagar är inte rätt väg, men det offentliga skulle på ett medvetet sätt kunna verka för en minskad total köttkonsumtion och en ”glidning” från nötkött via gris och fågel till fisk. Inom ramen för detta kan såväl valfrihet som näringsriktighet och matupplevelse uppfyllas liksom tillgången till mejeriprodukter och de köttprodukter som hänger ihop med den produktionen. En medveten upphandlingsstrategi kan också bidra till att stärka den ”hållbara” delen av köttproduktionen.