Skatteväxling - vägen till ett uthålligt samhälle med livskvalitet och låg arbetslöshet!

BNP-måttet är otillräckligt för mätande av mänsklig välfärd och utveckling. I finanskrisens spår fokuserar många politiker och partier på att återskapa materiell tillväxt i ”gammaldags” BNP-termer. En fortsatt BNP-optimerande, konsumtionsdrivande och resursslukande tillväxt är dock inte vägen till ökad välfärd utan leder i stället till ett hot mot mänskligheten och det livsuppehållande naturliga systemet. Undertecknad föreslår här en metod som bidrar till minskat resursslöseri utan att människor ställs utan arbete. En systematisk växling från skatt på mänskligt arbete till skatt och avgifter på varukonsumtion, förbrukning av ändliga resurser och skadliga råvaror skulle medföra att det blir dyrare att slösa och förorena men billigare att använda mänskliga tjänster. De områden som bör utsättas för högre skatter/avgifter är:

• Energi (särskilt från fossila bränslen)
• Ändliga och knappa råvaror
• Varukonsumtion (en högre, enhetlig varumoms)

Motsvarande lättnader bör allokeras till:

• Inkomstskatt (inkl. kommunalskatt)
• Tjänstemoms
• Arbetsgivaravgifter

Med dessa steg gynnas en uthållig välfärd. Det blir mer förmånligt att återbruka, reparera och använda mänskliga tjänster (både privat, i näringslivet och i det offentliga). Valfrihet och marknadskrafter skulle verka inom ett nytt ramverk som uppmuntrar omsorg och mänsklig samvaro på bekostnad av hejdlöst konsumerande av prylar. Innerst inne vet vi att lycka och välfärd inte bor i den tredje TV-apparaten, den andra bilen eller ännu fler oanvända apparater. Fler vuxna i skolan, högre personaltäthet i vård och äldreomsorg och bättre service i den kollektiva trafiken, fler butiker i vår närhet o.s.v. betyder mer för vårt välbefinnande. Allt detta inträffar efter en skatteväxling i föreslagen riktning. För kommuner och privata servicegivare blir det billigare att anställa. Personalkostnaden är en av de tyngsta i de verksamheter som i kristid utsätts för besparingar. De höga personalkostnaderna är också en drivkraft för centralisering av service- och varuutbud, vilket i sin tur leder till onödiga transporter, dålig tillgänglighet, bilberoende och allmän ojämlikhet. Detta förslag är vare sig socialistiskt eller kapitalistiskt, borgerligt eller vänsterinriktat utan helt enkelt en väg som främjar mänsklig utveckling och välstånd utan bidra till att vår jord konsumeras till obotlig skada.